Minne som en katt

De är så himla mycket som hänt i mitt underbara liv att jag totalt glömt att blogga!

Stackars er, kära läsare, som saknat och undrat hur det står till med vackra underbara mig!

Nu har jag flyttat in på riktigt i mitt hus, eller ja de är väl husses, men jag kallar det mitt i alla fall.

Att bo här är helt fantastiskt! Härliga åkrar att springa av sig på, goa lerpölar som jag får mina "ansiktsbehandligar" och fotbad i, vilket INTE uppskattas av glasögonormen, jädra torrboll som inte förstår sig på äkta skönhet.

Hur som helst, livet här är toppen, farmor och farfar bor nära, och jag får en massa märgisben och allehanda godis. Får följa med ut på promenader med farmor också. Fast jag vet varför... Hon gillar att plocka svamp, och med min fantastiska nos, förstår jag att hon vill ha med mig, för jag är änna expert på att hitta kanto....kantariller.....kantaroller....eh....hum? Ja, såna där gula små svampar.... hrm....

Livet kunde vara ÄNNU bättre, om inte de bodde 3, hörde ni? 3 små hårbollar till kattkräk här...

Den stora tjuriga kattfan heter PO och är från början min gammelmorfars katt, men när han lämnade in, tog ju givetvis den blonda fjanten hand om honom....*suckar*

Han bara fräser och tror han är något.... Jag brukar jaga runt honom när husse och matte inte ser! Mohavoffvoff!

Den svarta lilla hårbollen heter Alice, och ska alltid ligga mellan mina tassar, skitjobbigt, så jag brukar trampa på henne när inte de andra ser....

Den minsta tussen till kattfan heter Åke, Åke-tråk kallar jag honom. Han spinner sketahögt, så jag får snart sån däringa...."tinnituss" Han ska alltid alltid med mig på mina småturer runt huset jag tar, inget privatliv alls. Han är bara såååå jobbig! Brukar fota ner honom från soffan när jag vill vara i fred... Får inte ens sova i fred...

På tal om sova.....Gäääääääässsssssp! Ska dra mig tillbaka nu, men lovar på heder och alla fyra tassar, att jag snart ska uppdatera er med vad som händer i mitt fantastiska liv!

Med vänliga tänder / Selma - the one and only!