Mitt erkännande

Ingen i denna värld är perfekt...

Jag är väl i stort sett så nära perfekt någon hund någonsin kan komma...MEN även jag har brister.... Är dock såpass säker på mig själv att jag kan medge min brister, så jag delar därför med mig till er, kära läsare, mina mörkaste hemligheter....

Jag dricker en del och är uppe sent på nätterna...De sätter sina spår...

Här ligger jag däckad efter en hård grillfest... Mitt lilla håriga huvud snurrar och illmåendet är överhängande... Hur jag tagit mig hit är en gåta...

Morgonen efter, upptäcker jag, till min stora förskräckelse att någon tagit hemska utvikningsbilder på mig!!

Hur kan någon vara så elak och utnyttja min kemiska obalans, till att ta sådana bilder?

Yscha!

Är det då mitt fel?

Nej!

Felet är fotografens!

Även en hund måste göra vad en hund måste göra... Sätta stopp för dessa tvåfotade varelser som utnyttjar situationen!

(fotografen finns inte längre med oss.....)

Här slutar, för denna gång, mina mörka hemligheter!

Nu ska jag ut och motionera......katten...... Moahavoff!

Med vänliga tänder / Selma - the one and only!